Vetenskapliga studier
Man ska skilja mellan åsikter och vetande. Det finns fakta som visats med vetenskapliga metoder. När det saknas fakta – eller när vi inte gillar faktan – fyller vi automatiskt på med åsikter. Åsikterna är ofta fel eller irrelevanta.
Så här fungerar vetenskapliga studier: man gör en iakttagelse eller har en teori, en hypotes, kanske en åsikt. Är min åsikt sann? För att få veta det använder man vetenskapliga metoder – experiment och analyser. På alla tänkbara sätt försöker man undvika allt som kan leda fel. Man vill veta hur det egentligen är. Till slut visar det sig om hypotesen är sann eller falsk.
Då är det dags att publicera i en vetenskaplig tidskrift där andra forskare granskar och undersöker hur man fått fram resultatet. Kommer man igenom nålsögat publiceras studien – och vi har fått fram mer fakta.
Observera: studien svarar bara på det man undersökt. Det är upp till samhället att använda den nya kunskapen på ett bra sätt. Det är mycket vanligt att ny fakta övertolkas eller misstolkas.
Några kloka tips när du värderar forskning:
- Den ska vara gjord av en vetenskaplig institution, ett universitet.
- Den ska vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift där arbetet granskats av oberoende forskare.
- Det ska finnas flera oberoende studier som visar samma resultat.
- Studien ska ha en trovärdig design, till exempel randomiserad och dubbelblind med signifikanta resultat – när det går att designa en sådan studie.
- En specialist är kunnig på sitt område, men kan vara oerhört okunnig på angränsande områden.
- Om du inte är specialist tror din hjärna att den har alla svaren.
- Den kunnige blir ofta mångordig – det beror på klokhet, men tolkas ofta som osäkerhet.
När det gäller skoglig forskning är ett stort problem att tiderna är långa. Tre skogsgenerationer kan omfatta tusen år. Då är det svårt att få säkra långsiktiga resultat om hur en skoglig åtgärd påverkar skogen.
Ett exempel: läkemedel
När man tagit fram ett nytt ämne som man tror kan bli en bra medicin börjar man med att bli säker på att det verkligen är ett ämne och inte en varierande mängd olika ämnen. Sedan testar man att det inte är farligt och prövar i verkligheten.
Eftersom ett läkemedel sällan fungerar på alla människor behövs ganska många. Man lottar in de sjuka i minst två grupper: en får den nya medicinen, den andra får placebo – ett piller utan innehåll. Varken läkaren eller patienten vet vem som får vad. Därefter utvärderar man varje patient, och en statistiker räknar på om tillräckligt många var med för att man verkligen ska vara säker på att medicinen fungerade.
När vi har tre oberoende publicerade studier som visar samma resultat har vi producerat fakta. Sammanfattningsvis: låt forskarna förklara vad som är fakta. Du kan lita på dem inom deras kunskapsområde. En doktorsexamen innebär att man lärt sig skilja på fakta och åsikter.
Beprövad erfarenhet
Ibland saknar vi vetenskaplig grund för vårt vetande. Inom medicinen kallar man det beprövad erfarenhet: när de allra kunnigaste – och de flesta andra – är övertygade om att det är på ett visst sätt. För att förstå skillnaden mellan beprövad erfarenhet och åsikter är det klokt att filosofera över begreppet "beprövad".
Tankar om kunskap
Förväxla inte seriositet med tveksamhet
Ibland intervjuas en kunnig specialist som svarar mycket tydligt och precist, motiverar och förklarar. Därefter sammanfattar intervjuaren att "vi alltså inte vet" och att "det finns flera olika åsikter" – trots att specialisten varit tydlig och inga andra åsikter diskuterats. Intervjuaren har förväxlat seriositet med tveksamhet. Lär dig att känna igen seriositet.
Välj rätt auktoritet
Lyssna gärna på auktoriteter, men de kan ha rätt i en sak och rysligt fel i andra. De vanligaste skälen till att man väljer en auktoritet är att hen är snygg och talar väl, är imponerande, eller gjort något bra inom ett helt annat område. Det är dåliga skäl. Välj i stället auktoriteter som gjort något bra inom just det området – och som berättar varför hen vet och kan.
Tro inte på förklaringen
Så fort vi vet något vill vi veta varför, och vi bestämmer oss gärna för en förklaring som vi tror på. Försök undvika det – håll sinnet öppet. Förklaringarna är nästan alltid fel eller bara en begränsad del av verkligheten. Tro på det som är verkligt, men tro inte på förklaringen. Grunda dina beslut på verklighetsbeskrivningar, inte på det som försöker förklara varför det är på ett visst sätt.
När det saknas kunskap
Problemet är inte att det saknas kunskap – problemet är att du inte har kunskap. Hjärnan gillar inte kunskapsluckor, så den fyller i och du känner dig trygg. Akta dig för att tro på det som din hjärna hittar på. Bland det viktigaste i forskarutbildningen är att lära sig skilja mellan "forskning och beprövad erfarenhet" och det man själv hittat på. Det kan vara en kvalificerad gissning – men bara en gissning tills det visats med vetenskapliga metoder.
En bild ljuger bättre än tusen ord
Bilder talar till en annan del av hjärnan och det går fort. Det innebär att även tendentiösa och vilseledande budskap får fotfäste i oss genom bilder – inte bara fysiska bilder, utan även metaforer, liknelser och myter. Vi gör oss en inre bild som vi intuitivt tror på. Det naturliga är inte att ifrågasätta en bild.
Det är ofta klokare att reflektera än att analysera
Att analysera är svårt och bör bygga på fakta – om "faktan" är tveksam blir analysen ofta fel, och vi litar på vår analys även när den har stora brister. Att reflektera innebär att du beskriver verkligheten du ser och tänker kring den, medveten om att det finns många andra sätt att se på den. Reflektion är kul och leder framåt. Analys är mer dogmatiskt och gör dig inlåst.
Sakkunskap och specialister
Kan man lita på en specialist? Specialisterna är kunniga och erfarna – ändå blir det ofta fel. "Ingenjören" är fullproppad med kunskap om det hen lärt sig, suger ständigt in ny kunskap om det hen brinner för och ser helheten – men bara inom det område hen kan. "Forskaren" är kritisk och ifrågasättande, kunnig i detaljer och förstår att andra kan väldigt mycket om andra saker.
Ska man lita på experter? Javisst – men man måste förstå vad experten är expert på. Det är ofta väldigt små områden, väldigt detaljerat, väldigt djupgående. Experten är sällan expert på just det du är intresserad av. I stället låter vi oss charmas och imponeras. Charm är svårt att motstå.
Vi är nog alla "ingenjörer", "forskare" eller "amatörer" vid olika tillfällen. Det är bra att vara medveten om vilken roll vi har just nu – och vilka roller vi lyssnar på. När du behöver få något gjort: lita på "ingenjören", och var oerhört noggrann med att välja en som kan just det du behöver. När du vill veta mer, utvecklas och förstå: lyssna på "forskaren".
Så kan du ta bra beslut
Vi är byggda för nuet – ändå måste vi agera långsiktigt
Hjärnan är en maskin för kortsiktiga beslut. Den reagerar på det som händer just nu: en vinst, en fara, en förlust som kan undvikas idag. Något som inträffar om tjugo år väcker knappt någon reaktion – det känns inte som verklighet. Det är inget som vi behöver skämmas för, det är så vi är konstruerade.
Förklaringen till att vi vet och ändå inte gör ligger här. Vi har kunskapen om att vi måste vara långsiktiga – om klimatet, om skogen, om ekonomin – men kunskapen aktiverar inte handling. Det som aktiverar är det som känns nära, och framtiden känns aldrig nära. Därför skjuter vi beslutet, kallar det pragmatik och märker det inte ens.
Sök bra lösningar – då behövs inte förhandlingar och kompromisser
Förhandlingar och kompromisser behövs bara när det är reella målkonflikter. För det mesta är vi ganska eniga om målen – då räcker det att finna bra lösningar och genomföra dem. I en förhandling vinner den bästa förhandlaren, även om hen har fel, och en kompromiss innebär ofta två missnöjda parter. En bra lösning bygger på kunskap och erfarenhet – och alla är nöjda. Diplomati är bättre än förhandling: då kan man gemensamt söka efter bra lösningar.
Acceptera
Acceptera det som är, utan att värdera det som bra eller dåligt. Det som är, det är. Därefter kan du gå vidare och försöka påverka framtiden – den kan du nämligen påverka, men inte det som redan är. Tänk också på att alla uppfattar omvärlden olika: beskriv världen ur din synvinkel och lyssna på andras beskrivningar, utan att värdera eller bedöma. Det är nästan omöjligt att ändra andras verklighetsbeskrivningar – det måste de göra själva.
Riktning
Att ha en riktning är viktigare än att ha mål. Riktningen för dig framåt och du slipper abstinensen som ofta infaller när du nått ett mål. Hittar du inga bra riktningar, beskriv dem ganska vitt – de smalnar av så småningom, av sig själva. Studera din riktning, dagdröm om den, konkretisera den gärna genom att måla den. Pröva den genom att ta ett litet steg i rätt riktning och se vad som händer.
Fokusera på mål och hantera dina hinder
Vår natur är sådan att vi ofta fokuserar på hinder och problem – då växer hindren och tar makten över oss. Lösningen är att aktivt styra fokus mot ett mål. Då blir hindren mindre och vi klarar av att hantera dem. Träna!
Mål
Mål är motiverande för åtta av tio personer. Mål bör formuleras av dig själv – då är det säkert att du verkligen vill nå dem. Gör dem helst mätbara så att du vet om du är på väg, och realistiska så att du når åtta av tio. Blunda några sekunder, skriv ner dina mål snabbt och intuitivt, läs det du skrivit och reflektera över om du verkligen vill nå dem. Så enkelt brukar det vara.
Målbild
För många är en målbild verkligare än smart satta mål. Målbilden kan du gärna rita och drömma om – men gör den inte orealistisk, skapa den så att du mår bra av den. En målbild kan ge dig en tydlig riktning.
Rörelse
Akta dig för att stagnera. Håll dig i rörelse, både mentalt och fysiskt. De stora rörelserna kan kännas skrämmande – rädsla förlamar – och de är ofta så grova att de får biverkningar. Rör dig i stället i små steg och ofta, gärna i en bra riktning eller styrd av din intuition. Allt som du är riktigt säker på tenderar att hindra din rörlighet. Rörelse smörjer allt – det är maskinens smörjolja. Vill du ibland stanna, gör det, men tillåt hjärnan att röra sig fritt åt olika håll och njut av nya perspektiv.
Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre. Hos forskning.se hittar du forskningsresultat från universitet och institut, och hos Dagens Nyheter kan du följa klimatförändringarna i realtid. Behöver du mer kunskap kan du ringa Naturvårdsverket eller ett universitet – det ingår i deras uppdrag att arbeta med folkbildning, och du kommer ganska snabbt fram till en kunnig person.
Varning för lobbyister
Lobbyister arbetar för sin uppdragsgivare och vill påverka besluten till uppdragsgivarens fördel. De vinklar och tolkar fakta till uppdragsgivarens fördel och skapar enkla förklaringar som stödjer dem.