Miljöhubb · KlimatUtsläpp, upptag och klimatåtgärder
Sverige och världen – vad som släpper ut, vad som tar upp och vad som kan förändras.
Samma enhet – men inte alltid jämförbara tal
CO₂e betyder koldioxidekvivalenter: växthusgaser omräknade till CO₂:s uppvärmningseffekt över 100 år (GWP100). Sveriges inventering och EDGAR har olika metoder; landsjämförelserna använder därför enbart EDGAR, med IPCC AR5:s omräkningsfaktorer.
Här redovisas 15 viktiga stora utsläppskällor för Sverige respektive världen. En säker topp-15-rangordning kan inte beläggas för alla delkategorier. Sverige visar 12 jämförbara inventeringsposter i fallande ordning, följt av två markposter och kalhyggen. Världen visar 15 förklarande kategorier samt en säker rangordning av åtta huvudsektorer. Ingen saknad siffra betyder noll.
Upptag är nettosänkor, inte all fotosyntes. Ett befintligt kollager är inte ett årligt upptag. Ersättningar och åtgärder är jämförelser med alternativ, inte nya sänkor. Listorna får inte summeras eller dras av från varandra.
Underlag sammanställt 1 november 2026. Sverige: inventering 2024, publiceringsversion december 2025. Världen och länder: EDGAR 2025, år 2024. Globala naturliga upptag: verifierade 2023-tal från Global Carbon Budget 2024, inte senaste årsutfall.
Sverige: 15 utsläppskällor – inklusive kalhyggen
Miljoner ton CO₂e år 2024. De första 12 posterna är ett icke överlappande urval ur den territoriella inventeringen, inte hela Sveriges utsläpp. De sista tre har annan redovisningsgräns och ska inte adderas till listans första del.
Personbilar
9,76 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Direkta utsläpp i inrikes trafik; tillverkning och elproduktion ingår inte.
Osäkerhet: Körsträckor och verklig bränsleförbrukning påverkar skattningen. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Hela bilens och drivmedlens livscykel framgår inte av denna post.
Järn- och stålindustri
5,03 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Branschens processer och bränsleförbränning, inklusive restgaser enligt sektorindelningen.
Osäkerhet: Branschavgränsningen skiljer sig från en enskild anläggnings utsläpp. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Importerade råvarors och färdiga varors hela klimatavtryck ingår inte.
Tunga lastbilar
3,82 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Direkta utsläpp i inrikes transportinventering.
Osäkerhet: Transportarbete och bränsledata är inventeringsskattningar. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Lastbilens tillverkning och godsets hela internationella transportkedja ingår inte.
Arbetsmaskiner
3,60 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Maskiner i bland annat byggande, jordbruk och skogsbruk; deras bränsle ska inte räknas igen i andra branscher.
Osäkerhet: Maskinbestånd och användningstid är osäkrare än bränslets utsläppsfaktor. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Detaljerad fördelning mellan arbetsuppgifter och möjlig elektrifiering är inte fullständigt känd.
Djurs fodersmältning
3,26 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Främst metan från idisslare; gödsel och foderodling ligger i andra poster.
Osäkerhet: Biologiska utsläpp varierar med djur, foder och produktionssystem. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Detta är inte hela köttets klimatavtryck eller en uppmätt effekt av kostförändringar.
Avfallsförbränning i el och fjärrvärme
3,26 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Den redovisade siffran omfattar främst koldioxid från förbränning av fossil plast i avfallet. Koldioxid från papper, trä och matrester redovisas separat.
Osäkerhet: Avfallets fossila andel och sammansättning påverkar skattningen. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Utsläpp och nytta av återvinning kräver jämförelse med verkliga alternativ.
Raffinaderier och distribution av olja och gas
2,76 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Egen förbränning, produktion och diffusa utsläpp; bensinens och dieselns slutanvändning redovisas exempelvis i trafiken.
Osäkerhet: Diffusa utsläpp är svårare att mäta än stora punktkällor. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Enskilda läckor och importerad råoljas hela klimatpåverkan ingår inte fullständigt.
Jordbruksmark – jordbrukssektorns gaser
2,40 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Bland annat lustgas från kväveomsättning och utsläpp från kalkning, inte markens hela kolbalans.
Osäkerhet: Jord, väder och gödsling ger stor variation. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Platsvisa fleråriga mätningar av lustgas saknas för många förhållanden.
Mineralindustri, exklusive metaller
2,27 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Cement, kalk, glas med mera: processer och förbränning. Siffran gäller inte enbart cement.
Osäkerhet: Utsläppen beror på produktmix och processer. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Åtgärdspotential kan inte beräknas direkt ur branschens årsutsläpp.
Lätta lastbilar
1,90 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Direkta utsläpp i inrikes trafik; inte hela klimatpåverkan från leveranser.
Osäkerhet: Fordonsanvändning och bränsledata kan revideras. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Livscykel och potential för samordnade leveranser ingår inte.
Kemiindustri
1,25 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Direkta process- och förbränningsutsläpp; inte hela avtrycket från kemikalier och plast.
Osäkerhet: Processval och branschavgränsning påverkar jämförelser. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Importerade insatsvaror och produkternas slutskede ligger delvis utanför posten.
Avfall och avloppsbehandling
0,98 miljoner ton CO₂e, 2024. Territoriell inventering.
Bland annat deponier och avlopp; energiredovisad avfallsförbränning ingår inte här.
Osäkerhet: Metan och lustgas är ofta modellberäknade. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Faktiska diffusa utsläpp och effekter av behandling behöver fler mätningar.
Torvjordar på skogsmark
7,55 miljoner ton CO₂e, 2024. LULUCF-delpost.
Separat LULUCF-delpost: huvudsakligen CO₂ från torvens nedbrytning. Inte skogsmarkens samlade netto.
Osäkerhet: Modellberoende; marktyp, dränering och klimat spelar stor roll. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Andra gaser och markens fullständiga balans kan ligga i andra delposter.
Torvjordar på åkermark
3,40 miljoner ton CO₂e, 2024. LULUCF-delpost.
Separat LULUCF-delpost. Kolbalansen är inte samma flöde som jordbruksmarkens lustgas ovan.
Osäkerhet: Torvens tillstånd, dränering och markanvändning påverkar resultatet. Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; siffran är avrundad, inte exakt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Lokala gasbalanser och faktisk möjlig återvätningsnytta saknas för många platser.
Kalhyggen och slutavverkning
Separat jämförbart nationellt CO₂e/år-värde saknas i underlaget – inte noll.
Kalhyggen är normalt nettokällor för CO₂ under de första åren efter avverkning. När träden fälls minskar mängden kol som finns lagrad i levande träd, och hyggets upptag av koldioxid minskar. Grenar, rötter och annat organiskt material som lämnas kvar släpper ut koldioxid när de bryts ner. Även marken lagrar kol, bland annat i humus och torv. Efter avverkning förändras markens temperatur och fuktighet, samtidigt som tillförseln av kol från levande trädrötter minskar. Markens mikroorganismer fortsätter att bryta ner organiskt material och släppa ut koldioxid. Markberedning kan också påverka nedbrytningen. Hur mycket markens kollager förändras varierar med marktyp, fuktighet och skogsbruksmetod; hela kollagret frigörs inte vid avverkningen. På dikade torvjordar kan torven fortsätta att brytas ner och avge koldioxid så länge den hålls dränerad. Kolet i det bortförda virket finns kvar i träprodukter tills de bryts ner eller bränns – allt blir alltså inte koldioxid direkt vid avverkningen. När ny skog växer upp ökar upptaget igen. Dessa förändringar redovisas redan i statistiken över skogens upptag och utsläpp samt kolet i träprodukter och ska inte räknas en gång till.
Osäkerhet: Mark, hyggesålder, återväxt, virkesanvändning och tidshorisont påverkar utfallet. CO₂-mätningar ensamma är inte en fullständig växthusgasbalans.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Representativa fleråriga gasmätningar och jämförelser mellan skogsbruksmetoder behövs. Ett enskilt hygges hektarvärde får inte utan vidare skalas upp till hela Sverige.
Sveriges territoriella utsläpp utan marksektorn: cirka 47,5 miljoner ton CO₂e år 2024. Hela LULUCF, markanvändning och skogsbruk: nettoupptag cirka 54,24 miljoner ton CO₂e. Avverkningens effekter ingår redan i marksektorns kolbalans. Detta är inte bokföringen för Sveriges nationella nettonollmål.
Sverige: de stora upptagen och kollagren
De tre största redovisade nettoupptagande mark-/produktkategorierna 2024. Orörd skog ingår i diskussionen om skogsmark, men dess upptag kan inte särredovisas säkert. Träprodukter innebär lagring av redan upptaget kol, inte ett nytt atmosfäriskt upptag.
Skog och skogsmark – även orörd skog
Nettoupptag: 54,61 miljoner ton CO₂e, 2024. Orörd skog saknar separat rikssiffra.
Trädens tillväxt och markens kolbalans ger stora upptag. Orörd skog bevarar stora kollager och kan fortsätta ta upp kol även när den är gammal. Störst kollager betyder dock inte automatiskt störst årligt nettoupptag.
Osäkerhet: Ålder, mark, klimat, avverkning, storm, brand och insekter påverkar nettot. Skogsmarkens inventerade netto omfattar både upptag och förluster.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En nationellt jämförbar uppdelning av årligt upptag mellan orörd och brukad skog saknas i underlaget. Det går därför inte att ge orörd skog en säker förstaplats i en rangordning av upptag.
Kol lagrat i träprodukter, inklusive papper
Beräknad nettoökning av produktlagrets kol: motsvarande 3,84 miljoner ton CO₂e, 2024.
Siffran gäller årets förändring av kol i det redovisade träproduktlagret, inklusive papper – inte bara långlivade produkter och inte lagrets totala storlek. Nettoökningen är kolet som tillförs i nya produkter minus kolet som lämnar lagret när äldre produkter bryts ner eller bränns. Byggnadsvirke kan lagra kol i flera årtionden; papper och många förpackningar har betydligt kortare livslängd. Lagringen är alltså inte permanent, och produkterna tar inte själva upp koldioxid ur luften: kolet kommer från trädens tidigare upptag. Ved som används direkt som bränsle räknas inte som långvarig produktlagring.
Osäkerhet: Livslängd, återbruk, export, förbränning och beräkningsmetod påverkar nettot. Siffran är en modellberäknad lagerförändring, inte ett mått på att allt avverkat virke lagras länge.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Den faktiska framtida livslängden och vad träet ersätter är inte kända för varje produkt. Samma kol får inte räknas både som kvar i skogen och som i produkten. Nettoökningen i produktlagret visar inte ensam avverkningens samlade klimatpåverkan.
Betesmark och vegetation utanför skogen
Betesmark: nettoupptag 0,46 miljoner ton CO₂e, 2024. Övriga marker varierar.
Gräsmarker och vissa jordbruksmarker kan bygga kol, men andra förlorar kol. Våtmarker har stora kollager; att bevara dem hindrar förluster snarare än garanterar ett stort nytt upptag.
Osäkerhet: Mätbara förändringar är små jämfört med befintligt kollager. Metan och lustgas kan motverka CO₂-upptag.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Lokala fleråriga mätningar av alla gaser behövs för att avgöra vilka marker som faktiskt är nettosänkor.
Sverige: stora ersättningar
År 2024 släppte vägtrafiken i Sverige ut 15,88 miljoner ton CO₂e, järn- och stålindustrin 5,03 miljoner ton och arbetsmaskiner 3,60 miljoner ton. Siffrorna visar utsläppen från dessa områden – inte hur mycket som säkert kan sparas genom att byta bränsle, teknik eller arbetssätt. Hur stor minskningen blir beror på vad som ersätts och vilket alternativ som används. Nedan beskrivs viktiga ersättningar; deras möjliga utsläppsminskningar är inte rangordnade efter storlek.
Olja i vägtrafiken ersätts med el, kollektivtrafik, gång och cykel
CO₂e: livscykelutsläpp per resa och undvikna resor.
Elektrifiering minskar fossil bränsleförbränning. Färre bilkilometer, kollektivtrafik, cykel och gång minskar dessutom behov av energi och fordon. Detta är särskilt viktigt i Sverige där vägtrafiken är stor.
Osäkerhet: Batteritillverkning, bilstorlek, elmix, körsträcka och beläggning avgör storleken.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Ökad trafik kan äta upp en del av vinsten; lokala effekter behöver följas upp.
Fossil industrienergi och reduktionskol ersätts
CO₂e: undvikna process- och energiutsläpp.
Elektriska processer, fossilfri vätgas och materialeffektivitet kan minska utsläpp från bland annat stål. Vätgas är bara klimatsnål om framställningen har låga utsläpp.
Osäkerhet: Tillgång på el, processernas mognad, råvaror och alternativ produktion påverkar resultatet.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Fullskaliga resultat och verkliga livscykelutsläpp är ännu inte lika väl belagda för alla tekniker.
Nya material ersätts med återbruk och materialeffektivitet
CO₂e: undvikna utsläpp från nyproduktion.
Återbruk av byggnader, lägre cementåtgång, återvunnet stål och längre produktliv kan minska nyproduktion. Trä kan ibland ersätta mer utsläppsintensiva material, men nyttan måste inkludera skogens alternativa kolutveckling.
Osäkerhet: Substitutionsnytta beror på den verkliga alternativa produkten, funktion, livslängd och skoglig kolbalans.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Generella ersättningsfaktorer för trä är inte säkra för varje beslut. Biomassa ska inte automatiskt räknas som utsläppsfri.
Utsläppsintensiva livsmedel ersätts med mer växtbaserad kost
CO₂e: undvikna utsläpp från livsmedlens hela kedja.
Mindre konsumtion av utsläppsintensivt kött, särskilt nötkött, och mer lämpliga vegetabilier minskar ofta både metan och markbehov. Näring och lokala förutsättningar måste beaktas.
Osäkerhet: Produktionssätt, förändrad markanvändning, import och vad som faktiskt ersätts ger stor variation.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Det frigjorda markområdets framtida användning är inte given och avgör en del av klimatnyttan.
Fossil uppvärmning ersätts med värmepumpar och spillvärme
CO₂e: undvikna utsläpp i byggnaders drift.
Effektivisering, isolering, värmepumpar och lämplig fjärrvärme kan ersätta olja och gas. Globalt större potential än i Sverige där mycket uppvärmning redan har ställts om.
Osäkerhet: Elmix, värmekälla, köldmedieläckage och byggnadens behov är avgörande.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Renoveringens materialutsläpp och verklig energibesparing behöver vägas in för varje byggnad.
Fossil el ersätts med el med låga livscykelutsläpp
CO₂e: undvikna utsläpp, inte infångning.
Vind, sol, vattenkraft och kärnkraft kan ersätta kol- och gaskraft. Elnät, lagring och effektivare användning behövs. Globalt är fossil el en stor åtgärdspunkt; svensk el har redan jämförelsevis låga utsläpp.
Osäkerhet: Resultatet beror på vilken el som verkligen trängs undan, anläggningens livscykel och hur elsystemet förändras.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Timvisa marginalutsläpp och den faktiska ersättningen kan inte läsas direkt ur årsmedelvärden.
Sverige: vad som kan minskas
Minskningar vid källan, skyddade kollager och förändrat upptag behöver bedömas var för sig. Det finns ingen gemensamt verifierad årlig CO₂e-potential för alla åtgärder; genomförbarhet och tidshorisont avgör.
Minska energibehov och fossil förbränning
CO₂e: minskade utsläpp vid källan.
Effektivare industri, byggnader och transporter samt mindre onödig efterfrågan kan minska behovet av kol, olja och gas.
Osäkerhet: Effektivisering kan delvis motverkas av att billigare användning ökar konsumtionen.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Utfallet måste mätas mot faktisk efterfrågan och inte bara teknisk verkningsgrad.
Stoppa avskogning och minska skogens kolförluster
CO₂e: undvikna förluster och förändrat nettoupptag över tid.
Bevara kolrika skogar, inklusive orörd skog. I Sverige är avverkning, kalhyggen och skogsbrukets påverkan på mark och trädlager viktiga att analysera; globalt tillkommer permanent avskogning. Ett kalhygge är inte automatiskt permanent avskogning.
Osäkerhet: Tidshorisont, återväxt, brandrisk, avverkning som flyttar till andra platser och användning av virket påverkar effekten.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En säker gemensam svensk årlig CO₂e-siffra för kalhyggen saknas här. Kollager, årligt upptag och undvikna utsläpp är olika mått.
Återvät dränerade torvmarker
CO₂e: netto av mindre CO₂/lustgas och ibland mer metan.
Återvätning kan bromsa torvens nedbrytning. Dränerad organisk mark är en viktig utsläppskälla i både Sverige och världen.
Osäkerhet: Metanutsläpp kan öka efter återvätning; klimatnyttan varierar med plats och tid.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Lokala fleråriga mätningar av CO₂, metan och lustgas behövs, inte enbart antalet återvätta hektar.
Minska metan från fossil energi, avfall och jordbruk
CO₂e: mindre metan omräknad med GWP100.
Täta läckor, minska ventilering, samla deponigas och förbättra gödselhantering. Globalt har även kolgruvor, olje- och gasproduktion och risodling stor betydelse.
Osäkerhet: Metanläckor är ojämna och kan missas i inventeringar. CO₂e över 100 år döljer delvis den starka kortsiktiga effekten.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Fler direkta mätningar och verifierad effekt av jordbruksåtgärder behövs.
Minska kväveöverskott och lustgas
CO₂e: mindre lustgas från jord och gödsel.
Anpassad gödsling, bättre kväveutnyttjande och ändrad gödselhantering kan minska lustgas utan att försämra matförsörjningen.
Osäkerhet: Väder, jordart och odlingsmetod ger stora skillnader mellan år och platser.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Platsanpassade mätningar och följder för skörd och andra gaser måste följas upp.
Minska matsvinn, avfall och fluorerade gaser
CO₂e: undvikna livscykelutsläpp och minskade gasläckage.
Mindre matsvinn minskar onödig produktion. Återbruk, bättre avfallssystem och köldmedier med låg klimatpåverkan kan minska ytterligare utsläpp.
Osäkerhet: Återvinning och avfallsförbränning beror på vilken nyproduktion eller energi som ersätts.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Faktisk minskning av produktion och läckage behöver verifieras; insamlad mängd är inte samma sak som utsläppsminskning.
Världen: 15 stora utsläppsområden
Pedagogisk uppdelning, inte numerisk topprankning. När en delkategori saknar verifierat eget tal visas huvudsektorns total tydligt. Samma huvudsektortotal får inte räknas flera gånger. Markanvändning redovisas separat.
El- och värmeproduktion
15,64 miljarder ton CO₂e, 2024.
Största EDGAR-huvudsektorn. Fossil el och värme redovisas där de produceras.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; årsdata och historiska skattningar kan revideras.
Vägtrafik
Ingår i transportsektorns 8,44 miljarder ton CO₂e, 2024.
Direkt förbränning i fordon. Elproduktion och fordonstillverkning ligger i andra sektorer.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Flyg
Internationellt flyg: 0,62 miljarder ton CO₂e, 2024; inrikes flyg tillkommer.
Ingår i transportsektorn. Höghöjdseffekter omfattas inte av inventeringens all-GHG-siffra.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; årsdata och historiska skattningar kan revideras.
Sjöfart, järnväg och övriga transporter
Internationell sjöfart: 0,74 miljarder ton CO₂e, 2024; övriga transporter tillkommer.
Ingår i transportsektorn, inte en extra post ovanpå dess total.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; årsdata och historiska skattningar kan revideras.
Industrins bränsleförbränning
6,50 miljarder ton CO₂e, 2024.
Industrins energiutsläpp; elproduktion och kemiska processutsläpp redovisas separat.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; årsdata och historiska skattningar kan revideras.
Cement- och kalkprocesser
Ingår i processer och produktanvändning: totalt 5,00 miljarder ton CO₂e, 2024.
CO₂ frigörs när kalksten omvandlas; industrins bränsleförbränning ligger i en annan post.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Övriga industriprocesser och produktanvändning
Delar totalen 5,00 miljarder ton CO₂e, 2024, med cement och kalk.
Bland annat kemiska processer och fluorerade gaser. Totalen får inte räknas två gånger.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Olje- och gasförsörjning
Ingår i bränsleutvinning och omvandling: totalt 6,03 miljarder ton CO₂e, 2024.
Utvinning, raffinering, läckage, ventilering och fackling; bränslets slutanvändning ligger i andra sektorer.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Kolförsörjning
Delar bränslesektorns 6,03 miljarder ton CO₂e, 2024, med olje- och gasförsörjning.
Främst bränsleförsörjningens utsläpp, inklusive gruvmetan; koleldad el räknas vid elproduktionen.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Direkt förbränning i byggnader och små anläggningar
3,55 miljarder ton CO₂e, 2024.
Bränsleförbränning bland annat för värme och matlagning, inte byggnadernas el eller materialutsläpp.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; årsdata och historiska skattningar kan revideras.
Djurens fodersmältning
Ingår i jordbrukets 6,24 miljarder ton CO₂e, 2024.
Främst metan från idisslare; inte hela livsmedlens livscykel.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Gödselhantering
Ingår i jordbrukets 6,24 miljarder ton CO₂e, 2024.
Metan och lustgas från hantering av gödsel; jordens utsläpp räknas separat.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Jordbruksmark, risodling och restbränning
Ingår i jordbrukets 6,24 miljarder ton CO₂e, 2024.
Bland annat lustgas från kväve, metan från risodling och bränning av rester.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Avfall och avloppsvatten
1,80 miljarder ton CO₂e, 2024.
Bland annat metan från deponier och gaser från avloppsbehandling. Energiredovisad förbränning ligger i energisektorerna.
Osäkerhet: EDGAR är en modellbaserad inventering. Metan, lustgas och diffusa läckor är ofta osäkrare än fossil CO₂; angiven sektortotal är inte delkategorins egen storlek.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Numeriskt osäkerhetsintervall har inte hämtats; årsdata och historiska skattningar kan revideras.
Markanvändning och skogsbruk – avskogning, kalhyggen och dränering
CO₂e: separat redovisning; ingen jämförbar all-GHG-delpost anges här.
Förluster av skogs- och markkol är viktiga. Permanent avskogning skiljer sig från avverkning med återväxt; skogsbränder och dränerad torvmark påverkar också balansen. LULUCF ingår inte i EDGAR-totalen 53,21 miljarder ton nedan.
Osäkerhet: Markanvändningens bruttoflöden och netto varierar kraftigt med metod, tidshorisont, brand och återväxt.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En jämförbar global delsektorsiffra och säker topplacering har inte verifierats i detta underlag.
Världens åtta huvudsektorer i storleksordning
EDGAR 2025, år 2024. Miljarder ton CO₂e, utan LULUCF. Summa före avrundning: 53,21. Elutsläpp räknas vid produktionen, inte en gång till hos användaren.
- El- och värmeproduktion15,64
- Transporter8,44
- Industrins bränsleförbränning6,50
- Jordbruk6,24
- Bränsleutvinning och omvandling6,03
- Industriprocesser och produktanvändning5,00
- Byggnader och små stationära anläggningar3,55
- Avfall och avloppsvatten1,80
Osäkerhet: modellbaserade inventeringsskattningar. Numeriska osäkerhetsintervall har inte verifierats här; detaljerad topp-15-rankning saknas. Källa: EDGAR:s sektortabell.
Världen: de största naturliga upptagen
Hav och land är de två stora naturliga nettosänkorna i den globala CO₂-budgeten. Här används CO₂e med faktor 1 för CO₂; metan och lustgas ingår inte i dessa upptagssiffror. De får inte dras från EDGAR:s all-GHG-landlistor för att skapa ett nytt netto.
Haven
Cirka 10,6 miljarder ton CO₂e/år som CO₂, 2023.
Global Carbon Budget 2024 uppskattar havssänkan till 2,9 miljarder ton kol 2023, omräknat med 44/12. Haven tar upp en stor del av mänsklighetens CO₂-utsläpp; upptaget bidrar samtidigt till havsförsurning.
Osäkerhet: Uppskattad osäkerhet ±1,5 miljarder ton CO₂e/år (±0,4 miljarder ton kol). Detta är en CO₂-balans, inte samtliga växthusgaser.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Regionala mätluckor och hur uppvärmning förändrar framtida upptag är betydande. Detta är ingen åtgärdspotential som kan adderas till utsläppsminskningar.
Landekosystem – skog, inklusive orörd skog, och andra marker
Cirka 8,4 miljarder ton CO₂e/år som CO₂, 2023.
Global Carbon Budget 2024 uppskattar landsänkan till 2,3 miljarder ton kol per år 2023, omräknat med 44/12. Det är hela landsänkans nettoupptag i kolbudgeten, inte ett särskilt upptag för orörd skog. Naturliga ekosystem är centrala för kollager och upptag.
Osäkerhet: Uppskattad osäkerhet ±3,7 miljarder ton CO₂e/år (±1,0 miljarder ton kol). Uppgiften gäller CO₂, inte en fullständig balans inklusive metan och lustgas.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Ingen global jämförbar uppdelning ger här en säker rangordning av orörd skog, brukad skog, savann och andra marker. Markanvändningens utsläpp redovisas separat i kolbudgeten och får inte dubbelräknas.
Världen: stora ersättningar
Fossil el är det största redovisade utsläppsområdet; därefter är bland annat transporter och industri viktiga. Listan beskriver stora ersättningsområden, inte kvantifierade och oberoende besparingar. Åtgärder överlappar.
Fossil el ersätts med el med låga livscykelutsläpp
CO₂e: undvikna utsläpp, inte infångning.
Vind, sol, vattenkraft och kärnkraft kan ersätta kol- och gaskraft. Elnät, lagring och effektivare användning behövs. Globalt är fossil el en stor åtgärdspunkt; svensk el har redan jämförelsevis låga utsläpp.
Osäkerhet: Resultatet beror på vilken el som verkligen trängs undan, anläggningens livscykel och hur elsystemet förändras.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Timvisa marginalutsläpp och den faktiska ersättningen kan inte läsas direkt ur årsmedelvärden.
Olja i vägtrafiken ersätts med el, kollektivtrafik, gång och cykel
CO₂e: livscykelutsläpp per resa och undvikna resor.
Elektrifiering minskar fossil bränsleförbränning. Färre bilkilometer, kollektivtrafik, cykel och gång minskar dessutom behov av energi och fordon. Detta är särskilt viktigt i Sverige där vägtrafiken är stor.
Osäkerhet: Batteritillverkning, bilstorlek, elmix, körsträcka och beläggning avgör storleken.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Ökad trafik kan äta upp en del av vinsten; lokala effekter behöver följas upp.
Fossil industrienergi och reduktionskol ersätts
CO₂e: undvikna process- och energiutsläpp.
Elektriska processer, fossilfri vätgas och materialeffektivitet kan minska utsläpp från bland annat stål. Vätgas är bara klimatsnål om framställningen har låga utsläpp.
Osäkerhet: Tillgång på el, processernas mognad, råvaror och alternativ produktion påverkar resultatet.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Fullskaliga resultat och verkliga livscykelutsläpp är ännu inte lika väl belagda för alla tekniker.
Fossil uppvärmning ersätts med värmepumpar och spillvärme
CO₂e: undvikna utsläpp i byggnaders drift.
Effektivisering, isolering, värmepumpar och lämplig fjärrvärme kan ersätta olja och gas. Globalt större potential än i Sverige där mycket uppvärmning redan har ställts om.
Osäkerhet: Elmix, värmekälla, köldmedieläckage och byggnadens behov är avgörande.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Renoveringens materialutsläpp och verklig energibesparing behöver vägas in för varje byggnad.
Utsläppsintensiva livsmedel ersätts med mer växtbaserad kost
CO₂e: undvikna utsläpp från livsmedlens hela kedja.
Mindre konsumtion av utsläppsintensivt kött, särskilt nötkött, och mer lämpliga vegetabilier minskar ofta både metan och markbehov. Näring och lokala förutsättningar måste beaktas.
Osäkerhet: Produktionssätt, förändrad markanvändning, import och vad som faktiskt ersätts ger stor variation.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Det frigjorda markområdets framtida användning är inte given och avgör en del av klimatnyttan.
Nya material ersätts med återbruk och materialeffektivitet
CO₂e: undvikna utsläpp från nyproduktion.
Återbruk av byggnader, lägre cementåtgång, återvunnet stål och längre produktliv kan minska nyproduktion. Trä kan ibland ersätta mer utsläppsintensiva material, men nyttan måste inkludera skogens alternativa kolutveckling.
Osäkerhet: Substitutionsnytta beror på den verkliga alternativa produkten, funktion, livslängd och skoglig kolbalans.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Generella ersättningsfaktorer för trä är inte säkra för varje beslut. Biomassa ska inte automatiskt räknas som utsläppsfri.
Världen: vad som kan minskas
Minska fossila utsläpp, metan, lustgas och förluster av skogs- och markkol. Resultat måste mätas mot ett tydligt alternativ. Infångning vid en fossil anläggning är undvikna utsläpp, inte borttagning av redan befintlig CO₂ ur luften.
Minska energibehov och fossil förbränning
CO₂e: minskade utsläpp vid källan.
Effektivare industri, byggnader och transporter samt mindre onödig efterfrågan kan minska behovet av kol, olja och gas.
Osäkerhet: Effektivisering kan delvis motverkas av att billigare användning ökar konsumtionen.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Utfallet måste mätas mot faktisk efterfrågan och inte bara teknisk verkningsgrad.
Stoppa avskogning och minska skogens kolförluster
CO₂e: undvikna förluster och förändrat nettoupptag över tid.
Bevara kolrika skogar, inklusive orörd skog. I Sverige är avverkning, kalhyggen och skogsbrukets påverkan på mark och trädlager viktiga att analysera; globalt tillkommer permanent avskogning. Ett kalhygge är inte automatiskt permanent avskogning.
Osäkerhet: Tidshorisont, återväxt, brandrisk, avverkning som flyttar till andra platser och användning av virket påverkar effekten.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: En säker gemensam svensk årlig CO₂e-siffra för kalhyggen saknas här. Kollager, årligt upptag och undvikna utsläpp är olika mått.
Återvät dränerade torvmarker
CO₂e: netto av mindre CO₂/lustgas och ibland mer metan.
Återvätning kan bromsa torvens nedbrytning. Dränerad organisk mark är en viktig utsläppskälla i både Sverige och världen.
Osäkerhet: Metanutsläpp kan öka efter återvätning; klimatnyttan varierar med plats och tid.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Lokala fleråriga mätningar av CO₂, metan och lustgas behövs, inte enbart antalet återvätta hektar.
Minska metan från fossil energi, avfall och jordbruk
CO₂e: mindre metan omräknad med GWP100.
Täta läckor, minska ventilering, samla deponigas och förbättra gödselhantering. Globalt har även kolgruvor, olje- och gasproduktion och risodling stor betydelse.
Osäkerhet: Metanläckor är ojämna och kan missas i inventeringar. CO₂e över 100 år döljer delvis den starka kortsiktiga effekten.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Fler direkta mätningar och verifierad effekt av jordbruksåtgärder behövs.
Minska kväveöverskott och lustgas
CO₂e: mindre lustgas från jord och gödsel.
Anpassad gödsling, bättre kväveutnyttjande och ändrad gödselhantering kan minska lustgas utan att försämra matförsörjningen.
Osäkerhet: Väder, jordart och odlingsmetod ger stora skillnader mellan år och platser.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Platsanpassade mätningar och följder för skörd och andra gaser måste följas upp.
Minska matsvinn, avfall och fluorerade gaser
CO₂e: undvikna livscykelutsläpp och minskade gasläckage.
Mindre matsvinn minskar onödig produktion. Återbruk, bättre avfallssystem och köldmedier med låg klimatpåverkan kan minska ytterligare utsläpp.
Osäkerhet: Återvinning och avfallsförbränning beror på vilken nyproduktion eller energi som ersätts.
Kunskapslucka och källor
Kunskapslucka: Faktisk minskning av produktion och läckage behöver verifieras; insamlad mängd är inte samma sak som utsläppsminskning.
Teknisk infångning är inte samma sak som en naturlig sänka
CCS kan hindra en del utsläpp från att nå atmosfären. Bio-CCS och direktinfångning ur luft kan ge nettoborttagning, men först när hela livscykeln, skogens alternativa kolutveckling och varaktig lagring beaktats. De är inte här belagda som större upptag än de naturliga sänkorna. IPCC:s genomgång.
Kunskapslucka: jämförbara verifierade nettoborttagningar för alla tekniker och länder saknas i detta underlag. Planerad kapacitet är inte uppmätt infångning.
Landlistornas gemensamma avgränsning
Alla gaser i EDGAR: CO₂, metan, lustgas och fluorerade gaser, GWP100 enligt IPCC AR5. År 2024, utan LULUCF. Internationellt flyg (0,62 miljarder ton) och sjöfart (0,74) ingår i världstotalen, men fördelas inte på länder.
Sverige som jämförelse i just EDGAR: 52,6 miljoner ton CO₂e och 5,1 ton per invånare. Detta skiljer sig från den svenska inventeringen på grund av metoder och avgränsningar; serierna blandas inte i rankningen.
De 15 största utsläppsländerna
2024 · miljoner ton CO₂e per år · territoriella utsläpp, utan markanvändning och skogsbruk.
- Kina15 536,1
- USA5 912,6
- Indien4 371,2
- Ryssland2 575,7
- Indonesien1 323,8
- Brasilien1 299,2
- Japan1 063,3
- Iran1 054,8
- Saudiarabien838,9
- Kanada768,1
- Mexiko686,8
- Tyskland674,4
- Sydkorea668,2
- Australien591,5
- Vietnam584,3
Osäkerhet: EDGAR:s modellskattningar, avrundade – inte exakta mätvärden. Exportproduktion räknas i produktionslandet. Särskilt Brasilien och Indonesien påverkas av att markanvändning inte ingår.
Kunskapslucka och källor
Nationella genomsnitt beskriver inte individers konsumtion. Samma år, gaser och EDGAR-befolkning används i båda listorna. Suveräna stater rangordnas; EU-totalen, territorier och internationellt flyg/sjöfart är inte länder och ingår inte som egna poster. Historiska data kan revideras.
EDGAR 2025 – originaltabeller (Excel), kolumn 2024De 30 största utsläppsländerna per invånare
2024 · ton CO₂e per invånare och år · territoriella utsläpp, utan markanvändning och skogsbruk.
- Palau66,7
- Qatar54,5
- Kuwait38,1
- Bahrain35,1
- Mongoliet31,0
- Förenade arabemiraten25,6
- Brunei25,6
- Trinidad och Tobago24,3
- Oman24,0
- Saudiarabien22,8
- Australien22,3
- Kanada19,8
- Turkmenistan18,1
- Ryssland18,0
- USA17,3
- Kazakstan17,0
- Nya Zeeland15,6
- Libyen14,1
- Sydkorea12,8
- Luxemburg12,7
- Uruguay12,6
- Singapore12,4
- Iran12,2
- Island12,1
- Irland11,9
- Estland11,0
- Guyana10,8
- Kina10,8
- Seychellerna10,0
- Malaysia9,6
Osäkerhet: EDGAR:s modellskattningar, avrundade – inte exakta mätvärden. Små befolkningar gör kvoter särskilt känsliga. Palau är EDGAR:s uppskattning, inte en typisk invånares privata utsläpp.
Kunskapslucka och källor
Nationella genomsnitt beskriver inte individers konsumtion. Samma år, gaser och EDGAR-befolkning används i båda listorna. Suveräna stater rangordnas; EU-totalen, territorier och internationellt flyg/sjöfart är inte länder och ingår inte som egna poster. Historiska data kan revideras.
EDGAR 2025 – originaltabeller (Excel), kolumn 2024