Miljöhubb
Miljöhubb · Skog

Så mycket skogsreservat har vi i Mellansveriges blandskog

Urskogsliknande svensk skog med mossiga stenar, död ved och träd i olika åldrar.
AI-genererad illustration av urskogsliknande skog i Mellansverige, inte ett dokumenterat reservat.

Bara en liten del av den produktiva skogsmarken är skyddad

I den boreonemorala blandsskogsregionen låg cirka 199 300 hektar produktiv skogsmark inom naturreservat vid utgången av 2020, enligt en summering av SCB:s länssiffror. Det motsvarar uppskattningsvis 3,1 procent av regionens produktiva skogsmark – alltså ungefär tre hektar av hundra.

Procentandelen är en överslagsberäkning, inte ett procenttal publicerat av SCB: reservatsarealen har jämförts med regionens 229 600 hektar samlat formellt skydd och SCB:s avrundade skyddsandel 3,6 procent. Den gäller skog inom reservatsgränser, inte enbart skog där skogsbruk är förbjudet.

SCB:s statistik för 2020 visar att 3,6 procent av den produktiva skogsmarken i den boreonemorala regionen var formellt skyddad. I den sydboreala regionen var andelen 2,5 procent. Naturreservat är en del av detta skydd – siffrorna gäller inte enbart reservat.

Det betyder att mer än 96 procent respektive 97 procent låg utanför det samlade formella skydd som SCB redovisar. Där kan också finnas frivilliga avsättningar och andra hänsyn till naturen, men de är inte naturreservat.

Den boreonemorala regionen är övergångszonen mellan barrskogsbältet och lövskogsregionen längre söderut. Mellansverige omfattar också sydboreal skog. Här används därför båda regionerna som jämförelse, inte som en exakt gräns för Mellansverige. Statistiken gäller all produktiv skogsmark i regionerna, inte bara bestånd som klassats som blandskog.

Formellt skyddad produktiv skogsmark, 31 december 2020
NaturregionArealAndel
Boreonemoral region – övergången mellan barrskog och lövskog229 600 ha3,6 %
Sydboreal region – södra delen av barrskogsbältet221 900 ha2,5 %

SCB: Formellt skyddad skogsmark 2020, s. 24, tabell 13 och texten ovanför (PDF) · SCB: Produktiv skogsmark i nationalpark och naturreservat, länsuppgifter för 2020

Hur mycket skog har inte kalhuggits?

En grov uppskattning är att omkring 5 procent av den produktiva skogsbruksmarken utanför formellt skydd kan vara skog som inte kalhuggits. Uppskattningen bygger på Naturvårdsverkets 1 095 855 hektar preciserad kontinuitetsskog nedanför fjällnära gränsen, jämfört med drygt 20 miljoner hektar produktiv skogsmark i motsvarande regioner enligt SCB:s statistik för 2020. Formellt skyddade områden är undantagna. Impediment och öppna våtmarker ingår inte i produktiv skogsmark, och den boreala avgränsningen utesluter Skånes nemorala lövskogsområde.

Det är inte en exakt historisk totalsiffra. Karteringen utgår bland annat från att skogen inte var kalavverkad på flygbilder från 1960-talet eller därefter, och vissa områden samt skogar under fem hektar saknas. Produktiv skogbevuxen våtmark kan ingå i källans areal. Omkring fem procent ska därför läsas som en försiktig storleksuppskattning, inte som bevis för att exakt den andelen aldrig har kalhuggits.

Den här lilla delen avverkas snabbt och kan snart vara borta, eftersom skogen är mogen för avverkning.

Naturvårdsverket: Översikt kring kontinuitetsskogar och naturskogar i boreal region, 2023, s. 3–5, tabell på s. 4 (PDF) · SCB: Formellt skyddad skogsmark 2020, s. 24 (PDF)

Vad säger Skogsutredningen 2020?

Skogsutredningen, SOU 2020:73, redovisar att 751 500 hektar produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen var formellt skyddad vid utgången av 2019. Det motsvarade 3,5 procent av den produktiva skogsmarken där. Även denna siffra gäller samlat formellt skydd och ett större område än Mellansverige.

För hela Sverige anger utredningen att naturreservaten omfattade cirka 950 000 hektar produktiv skogsmark vid årsskiftet 2019/2020. Det är en nationell areal, inte en reservatsandel för Mellansverige.

Utredningen framhåller också att vissa äldre naturreservat saknar regler som begränsar skogsbruk. Att skogen ligger inom en reservatsgräns betyder därför inte alltid att den räknas som formellt skyddad skog.

SOU 2020:73, del 1: s. 83–84 (regioner), 117–119 (skyddsarealer), 173–174 och 183 (naturreservat)

Hur mycket är faktiskt naturreservat?

Om Mellansverige i stället avgränsas som Svealand blir reservatsarealen 219 500 hektar produktiv skogsmark 2020. Svealand och den boreonemorala regionen är olika områden och ska inte blandas ihop.

Den boreonemorala SUS-regionen i SCB:s statistik omfattar Örebro, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Svealand omfattar Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Stockholm och Södermanland. Regionindelningen är anpassad till länsgränser, inte en exakt karta över var blandskog växer. Reservatsarealerna ovan är summor av länsvärden avrundade till hundratal hektar.

I SCB:s rapport Skyddad natur 2020 anges 961 200 hektar produktiv skogsmark inom naturreservat i hela Sverige. Av dessa låg 542 600 hektar nedanför fjällnära gränsen. Tabellen avser mark inom reservatsgränserna; den omfattar också skog där reservatsbeslutet inte begränsar skogsbruk.

De regionala talen 3,6 och 2,5 procent får alltså inte beskrivas som andelen skogsreservat. SCB:s regionala tabell slår samman flera skyddsformer: bland annat naturreservat, nationalparker, biotopskydd och Natura 2000, men också naturvårdsavtal och vissa områden där skyddsprocessen ännu inte är avslutad.

Den exakta reservatsandelen för just Mellansveriges blandskog framgår inte av dessa tabeller; uppskattningen ovan gäller hela den boreonemorala regionens produktiva skogsmark. Vad statistiken tydligt visar är att även det samlade formella skyddet omfattade bara några få procent i de två jämförda naturregionerna 2020.

SCB: Skyddad natur 2020-12-31, MI 41 2020A01, s. 43, tabell 23 (PDF). Uppgifterna gäller 2020, inte dagens reservatsareal.

Varför räknas produktiv skogsmark?

Produktiv skogsmark är mark som kan producera minst en kubikmeter virke per hektar och år. Det är en uppgift om markens tillväxtförmåga, inte om att skogsbruk faktiskt bedrivs där. Även skogen i ett reservat kan därför vara produktiv skogsmark.

Om man i stället räknar all skogsmark kommer också exempelvis trädbevuxna myrar, berg och lågproducerande fjällskog med. Därför används produktiv skogsmark här för jämförelsen med den mark som kan brukas för virkesproduktion.