Miljöhubb

Pressmeddelande

Miljöhubb

Stockholm, 19 november 2026

Fluazinam: hur industrins argument når myndigheter och politiker

DN har uppmärksammat det fusk med rapporteringen av fluazinams effekter på växande hjärnor som forskare vid Stockholms universitet beskriver. Ämnet bildar också PFAS-ämnet TFA när det bryts ner. Hur har varningssignalerna kunnat passera myndigheter och politiker? Här konkretiserar vi industrins och lobbyisternas arbete: vilka uppgifter de lämnar, vilka argument de driver och vilka regler de försöker ändra.

ISK: från en lugnande studieslutsats till hänvisning till myndigheterna

Tillverkaren ISK beställde en studie av laboratoriet Huntingdon Life Sciences. Den rapporterades 2005 med slutsatsen att det inte fanns statistiskt säkerställda effekter på hjärnans utveckling hos råttornas avkomma. Studien lämnades inte in inför det ursprungliga EU-godkännandet 2008.

År 2023 uppgav ISK till The Guardian att studien hade lämnats in till EU-myndigheterna 2020 och att företaget inte varit skyldigt att lämna in den tidigare. Forskarna har invänt att utförda studier måste redovisas i godkännandeunderlaget. Det äldre företagsförsvaret handlade alltså om skyldigheten att lämna in studien, inte om att förklara dess statistik.

I sitt bemötande till The Guardian den 2 juli 2026 sade ISK att företaget inte fått forskarnas bakomliggande analys och därför inte kunde kommentera närmare. Företaget hänvisade till att studien granskats av behöriga myndigheter, uttryckte tilltro till regelverket och efterlyste noggrann granskning av anklagelserna. Försvaret har alltså gått från ”vi behövde inte lämna in studien” till ”myndigheterna har granskat den”. Inget av dessa argument besvarar frågan om varför de statistiska resultaten rapporterades fel.

Myndigheterna missade inte bara studien – de missade också felen

Enligt Stockholms universitets redogörelse den 2 juli 2026 lämnades studien in först efter att myndigheterna uttryckligen begärt den. När den sedan granskades upptäcktes inget. Inte heller efter forskarnas varningar genomförde eller begärde myndigheterna de mer ändamålsenliga analyserna, enligt forskarna. I stället hänvisade de åter till tillverkarens rapporterade resultat och använde en gräns för skadliga effekter som forskarna bedömer gav otillräckligt hälsoskydd.

Här finns en konkret förklaring till hur riskerna kunde passera: myndigheternas bedömning byggde på företagsbeställda studier, en viktig studie saknades och den senare kontrollen fångade inte upp felen. EFSA uppgav till The Guardian den 2 juli att Österrikes myndighet AGES hade fått i uppdrag att granska statistiken och grunddata inför den fortsatta EU-bedömningen. Det visar ett utlovat granskningssteg, inte att forskarnas invändningar beaktats.

Copa-Cogeca och CropLife Europe: påverkan bakom stängda dörrar

I juli 2026 bjöd EU:s lantbrukslobby Copa-Cogeca och pesticidbranschens CropLife Europe in EU-politiker till ett slutet möte i Copa-Cogecas lokaler. GRILLED publicerade den 13 september presentationerna. Copa-Cogecas budskap var ”No ban without alternatives” – inga förbud utan alternativ. Organisationen ville att godkännanden skulle erkännas över hela EU ”without having any national restrictions”, alltså utan nationella begränsningar.

CropLife Europe presenterade en då opublicerad rapport om jordbrukets konsekvenser av pesticidrestriktioner. Organisationens talesperson sade till GRILLED att ömsesidigt erkännande ska ge större enhetlighet och en bättre fungerande inre marknad, men att organisationen inte förespråkar att medlemsländernas skyddsmöjligheter tas bort. När reportern frågade om stödet för Copa-Cogecas krav på godkännanden utan nationella begränsningar hänvisade CropLife till en ”bredare teknisk diskussion”. Copa-Cogeca svarade inte.

Påverkansmetoden är konkret: direkt tillgång till politiker, en branschframtagen konsekvensrapport och ett krav som gör tillgången till alternativ till villkor för förbud. Frågan flyttas från ”är användningen säker?” till ”klarar jordbruket ett förbud?”. Mötet gällde pesticidregler generellt; det är inte belagt att deltagarna diskuterade fluazinams hjärneffekter. Kravet på färre nationella begränsningar berör däremot möjligheten att ingripa mot medel som bildar TFA.

CropLife America: PFAS-förbud beskrivs som överflödiga

Den 2 april 2026 presenterade CropLife America en publicerad regulatorisk översikt på sin egen webbplats. Organisationen hävdade att lagförslag som begränsar fluorhaltiga pesticider med breda PFAS-definitioner är överflödiga, eftersom befintliga regler redan kräver riskbedömning. Budskapet var att besluten ska bygga på risk och inte enbart molekylstruktur, och att alltför breda förbud kan få oönskade konsekvenser utan märkbar folkhälsovinst. Här är metoden att framställa nya skyddsregler som onödiga med hänvisning till att det redan finns myndighetskontroll. Fluazinamfallet visar varför den hänvisningen måste prövas: ett godkännande kan bygga på bristfälliga uppgifter.

Syngenta och American Chemistry Council: lobbying mot ett PFAS-lagförslag

Inside Climate News rapporterade den 9 september 2026 om påverkan kring Kaliforniens lagförslag AB 1603, som ursprungligen skulle fasa ut PFAS-pesticider. Enligt tidningens granskning av offentliga redovisningar lade Syngenta över 20 000 dollar under april–juni på lobbying om just detta lagförslag. American Chemistry Council lade nästan 179 000 dollar under januari–juni på AB 1603 och andra lagförslag tillsammans. Det senare beloppet får alltså inte tillskrivas enbart PFAS-frågan.

American Chemistry Councils talesperson Erich Shea sade att organisationen stöder riskbaserade bedömningar av varje pesticid utifrån vetenskapliga belägg och faktiska produktdata. Syngenta besvarade inte tidningens fråga om företagets ansvarige för myndighetskontakter hade lobbat hos sin tidigare myndighet. Vid artikelns publicering hade förslaget ändrats från utfasning till krav på registrering och redovisning. Tidningen kopplar förändringen till industrins påverkanskampanj.

Här går arbetet att följa från myndighets- och politikerkontakter till ett försvagat lagförslag: utfasning ersattes med redovisning. Det är ett konkret exempel på hur ett skyddskrav kan ändras under industripåverkan, men kampanjen gällde PFAS-pesticider som grupp och dokumentationen bevisar inte vem som orsakade varje enskild ändring.

Danmark: ett kort exempel på samma argument

Landbrug & Fødevarer och Dansk Planteværn beställde 2024 en rapport som hävdade att alternativ till fluazinam saknades i den beskrivna odlingsstrategin. Torben Hansen uppgav den 7 juli 2025 att L&F i flera år påverkat myndigheterna med rapporter och argument om ekonomi och utfasningsfrister. AgroPro Danmark begärde i september samma år uppskjutna förbud och hävdade att PFAS och TFA från pesticider inte innebär någon risk för dricksvatten eller hälsa. Miljøstyrelsens slutsats var en annan: medel med bland annat fluazinam återkallades för att skydda grundvattnet från TFA. De totalt 33 berörda växtskyddsmedlen innehöll sex olika verksamma ämnen.

Miljö- och hälsoriskerna försvinner inte för att medlet behövs i odlingen

Fluazinam kan bilda TFA, ett mycket vattenlösligt PFAS-ämne som kan nå grundvattnet och i stort sett inte bryts ner. Argument om konkurrenskraft eller molekylbaserade definitioner undanröjer inte den dokumenterade bildningen av denna svårnedbrytbara förorening.

Hjärnrisken är en separat fråga. Den nya analysen gäller råttförsök. Forskarna bedömer att resultaten är relevanta för människor och pekar på möjlig exponering av barn nära besprutade fält.

Det verkliga lobbyarbetet går att följa i handlingarna

Mönstret är att försvara användningen med myndigheternas tidigare godkännande, beskriva förbud som ett hot mot odlingen och försöka begränsa nya skyddsregler. ISK hänvisar till granskningen av sin studie. Copa-Cogeca kräver alternativ före förbud. CropLife America säger att befintlig riskbedömning räcker. Syngenta och American Chemistry Council betalar för påverkan kring PFAS-lagstiftning. I Danmark lämnar branschen rapporter och krav på längre frister till myndigheter och politiker.

Det hjälper oss att förstå hur fortsatt användning har försvarats trots varningssignaler. För hjärneffekterna är bristerna i underlaget och myndighetskontrollen dokumenterade. För PFAS finns dokumenterade försök att stoppa eller skjuta upp begränsningar i användandet.

Källor och dokumenterade uttalanden

  1. DN, 18 november 2026: Larmet från potatisfälten (hela artikeln kräver prenumeration).
  2. Stockholms universitet, 18 november 2026: forskarnas resultat och avgränsningar.
  3. Stockholms universitet, 2 juli 2026: vad myndigheterna fick, missade och inte följde upp.
  4. Mie och Rudén, 1 juli 2026: Hidden Neurotoxicity (preprint).
  5. The Guardian, 2 juli 2026: granskningen och ISK:s bemötande.
  6. The Guardian, 1 juni 2023: ISK:s äldre svar om inlämningen.
  7. Mie och Rudén, Environmental Health 2023: utebliven redovisning av studier.
  8. GRILLED, 13 september 2026: Copa-Cogecas och CropLife Europes presentationer och bemötanden.
  9. CropLife America, 2 april 2026: organisationens argument om fluorhaltiga pesticider.
  10. Inside Climate News, 9 september 2026: lobbyutgifter, AB 1603 och American Chemistry Councils svar.
  11. SEGES Innovation, april 2024: rapport beställd av Dansk Planteværn och L&F, särskilt avsnitt 5.3.
  12. Landbrug & Fødevarer, 7 juli 2025: organisationens eget lobbyarbete och argument.
  13. Folketinget: AgroPro Danmarks skrivelse från september 2025.
  14. Miljøstyrelsen, 30 september 2025: besluten, TFA och utfasningsfristerna.

Kontakt

Erik Winqvist
E-post: info@winkir.se
miljohubb.se

Om appen Miljöhubb

Appen Miljöhubb samlar forskning och fördjupningar om klimat, miljö och biologisk mångfald och ingår i en familj av appar med olika uppgifter och målgrupper. Läs mer om appfamiljen.

Skicka pressmeddelandet som mejl
Miljöhubb appikon
Till pressrummet

Sekretesspolicy · Support

Vi använder inte cookies.