Partiprogram · FSSD · 23 oktober 2026
Hållbarhet och partiprogram
Hur väl pekar riksdagspartiernas program mot ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle?
Vad granskningen säger – och inte säger
Vi har granskat de åtta riksdagspartiernas partiprogram. Det är vad programmen säger som bedöms, inte hur partierna röstar eller vad de gjort.
Programmen är olika gamla och olika långa. Vilken version som lästs står vid varje parti.
Poängen är en bedömning gjord med hjälp av AI. De är ingen vetenskaplig mätning och inget röstråd. Små skillnader betyder lite.
Alla åtta hållbarhetsprinciperna i FSSD ingår. De redovisas i två grupper: naturen (1–3) och människorna (4–8).
Systemkraven och poängskalan
Systemkrav 1–3: naturen
Vi får inte öka mängden ämnen från jordskorpan, som olja och metaller (1), eller ämnen som samhället tillverkar, som kemikalier (2). Vi får inte heller bryta ner naturen (3).
Systemkrav 4–8: människor
Människor ska inte hindras från hälsa (4), inflytande (5), kompetens (6), rättvis behandling (7) eller att skapa mening i livet (8).
Varje princip får 0–10 poäng. Höga poäng kräver konkreta åtgärder, mätbara mål och tidsplaner – fina ord räcker inte.
Gruppens poäng är medelvärdet × 10. Om programmet säger emot sig självt dras 1–10 poäng, med motivering. Naturen och människorna räknas var för sig och läggs inte ihop.
FSSD-underlag: FSSD Global: ramverk och metod och Broman & Robèrt, A framework for strategic sustainable development.
Socialdemokraterna
Granskat underlag: Partiprogram 2025, antaget vid kongressen 28 maj–1 juni 2025.
Systemkrav 1–3
37 / 100
Tydlig inriktning på rättvis klimatomställning, cirkulär ekonomi och förorenaransvar. Kemikalier, mineralflöden och konkreta ekologiska gränser är mindre utvecklade.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 5/10
- Fossilfri el och elektrifiering (s. 29), men inga tidsatta utfasningsmål och inget om mineralflöden.
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 2/10
- Giftfri miljö nämns som mål (s. 29) utan verktyg eller utfasningsregler.
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 4/10
- Naturskydd och cirkulär ekonomi (s. 27, 29) som riktning, utan omfattning eller restaureringsmål.
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 2/4
- Klimat och miljö, s. 29: fossilfri el och elektrifiering. Mineral- och metallflöden behandlas inte lika systematiskt.
- Kemikalier och föroreningar · 1/4
- S. 29: giftfri miljö, ren luft och rent vatten anges som mål, utan utvecklade kemikaliespecifika utfasningsregler.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 2/4
- S. 29: biologisk mångfald, naturskydd och vattenmiljöer värnas; skyddsomfattning och restaurering preciseras svagt.
- Resurshushållning och kretslopp · 3/4
- S. 27 och 29: cirkulär ekonomi och möjligheter att laga, dela, låna och återbruka ger konkreta riktningar.
- Styrmedel och ansvar · 3/4
- S. 29: förorenaren ska betala, klimatperspektiv på alla beslutsnivåer och offentlig investeringsfinansiering.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- S. 4 och 29: generationsansvar, rika utsläppsländers ansvar och internationella mål i EU och FN.
Systemkrav 4–8
59 / 100
Bred och åtgärdsorienterad behandling av vård, arbete, utbildning, demokrati och kulturliv. Global solidaritet och en stram migrationslinje skapar en spänning i den universella inkluderingen.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 7/10
- Säker arbetsmiljö, behovsstyrd vård, tandvård och psykisk hälsa (s. 26–30).
- 5. Inflytande · 6/10
- Demokratisk kontroll, offentlighetsprincip och fackligt inflytande (s. 24–28).
- 6. Kompetens · 7/10
- Avgiftsfri utbildning, kompensatorisk skola och vuxnas kompetensutveckling (s. 30–31).
- 7. Opartiskhet · 6/10
- Lika värde, antidiskriminering och arbete mot korruption (s. 4–6, 28, 31).
- 8. Meningsskapande · 6/10
- Kultur, folkbildning och möjlighet att delta (s. 4–6, 25).
- Avdrag för motsägelse · −5
- Den strama migrationslinjen (s. 34–35) står i spänning mot programmets universella solidaritet och lika värde.
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- Arbete, s. 26–27, och Vård och omsorg, s. 30: säker arbetsmiljö, behovsstyrd vård, tandvård och psykisk hälsa.
- Inflytande · 3/4
- S. 24 och 26–28: demokratisk kontroll, offentlighetsprincip och stärkt fackligt inflytande.
- Kompetens och utbildning · 3/4
- Utbildning, s. 30–31: avgiftsfri utbildning, kompensatorisk skola, vuxnas kompetensutveckling och fri grundforskning.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 3/4
- S. 4–6, 28 och 31: lika värde, antidiskriminering, behovsstyrd välfärd och arbete mot korruption.
- Meningsskapande · 3/4
- S. 4–6 och Kultur, s. 25: meningsfullt liv, kultur, folkbildning och möjlighet att skapa och delta.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 2/4
- S. 4, 31 och 34–35: internationell solidaritet och fred; den strama migrationslinjen lämnar en avvägning mot global inkludering.
Avgränsning: Bedömningen gäller det antagna programmet 2025, inte regeringars beslut eller senare sakpolitiska förslag.
Vänsterpartiet
Granskat underlag: Partiprogram 2024, antaget vid kongressen 8–12 maj 2024; originalet läst i SND:s arkiv.
Systemkrav 1–3
30 / 100
Stark strukturell analys av fossilberoende och investeringar. Programtexten ger mindre stöd för kemikalieutfasning och operativt skydd av ekosystem.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 6/10
- Fasta ramar för fossilutfasning och investeringsstyrning (s. 33, 45); mineralflöden behandlas inte.
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 0/10
- Ingen uttrycklig kemikaliepolitik identifierades i programmet.
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 3/10
- Ekologiska kriser och resursslöseri analyseras (s. 18–20), men skydds- och restaureringskrav saknas.
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 2/4
- Ut ur fossilberoendet, s. 33, och s. 45: fasta ramar för fossilutfasning, investeringar och elektrifiering; mineralflöden utvecklas mindre.
- Kemikalier och föroreningar · 0/4
- Ekologiska kriser, s. 18–20: ingen tillräckligt uttrycklig kemikaliestrategi identifierades i det granskade programmet.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 2/4
- S. 18–20: ekologiska kriser, naturens bärkraft och biologiskt arv behandlas; operativa skydds- och restaureringskrav är begränsade.
- Resurshushållning och kretslopp · 2/4
- S. 18–20: kritiserar resursslöseri och kortlivade, svårreparerade produkter; ingen utvecklad kretsloppsstyrning.
- Styrmedel och ansvar · 3/4
- S. 32–33 och 37–38: demokratisk investeringsstyrning, offentlig samordning och fasta ramar för fossilutfasning.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 2/4
- S. 18–21 och 52–54: ekologiska kriser kopplas till global exploatering och framtida livsvillkor; internationella skydd konkretiseras mindre.
Systemkrav 4–8
66 / 100
Genomgående fokus på strukturella hinder, arbetsvillkor, demokratiskt inflytande och rättigheter. Kultur, föreningsliv och religionsfrihet ger stöd för meningsskapande.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 7/10
- Behovsstyrd vård, omsorg och bättre arbetsvillkor (s. 39, 43).
- 5. Inflytande · 7/10
- Löntagarinflytande, demokratiska ägandeformer och fria medier (s. 32–47).
- 6. Kompetens · 6/10
- Folkbildning och utbildning för självständighet (s. 42, 46–47).
- 7. Opartiskhet · 7/10
- Strukturell diskriminering, minoriteters och urfolks rättigheter (s. 48–50).
- 8. Meningsskapande · 6/10
- Kulturliv, föreningsliv och religionsfrihet (s. 6–7, 36, 47).
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- S. 39 och 43: gemensamt ansvar för behovsstyrd vård, omsorg och bättre arbetsvillkor.
- Inflytande · 3/4
- S. 32, 36–39 och 47: politisk demokrati, löntagarinflytande, demokratiska ägandeformer och självständiga medier.
- Kompetens och utbildning · 3/4
- S. 42 och 46–47: utbildning för självständighet, folkbildning och kunskapsutvecklande arbetsplatser.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 3/4
- Alla människors lika värde, s. 48–50: strukturell diskriminering, minoriteters och urfolks rättigheter behandlas.
- Meningsskapande · 3/4
- S. 6–7, 36 och 47: arbete och gemenskap, självständigt kulturliv, föreningsliv och religionsfrihet.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- S. 33–34 och 52–54: internationell solidaritet, folkrätt och fred kopplas till förändrade exploaterande maktförhållanden.
Avgränsning: Partiets server blockerade originalnedladdningen; det antagna originalet lästes hos Svensk nationell datatjänst (SND). Kemikaliepoängen 0 gäller textluckan, inte partiets samlade kemikaliepolitik.
Miljöpartiet
Granskat underlag: Partiprogram 2025, beslutat vid kongressen 17–19 oktober 2025.
Systemkrav 1–3
77 / 100
Bred och sammanhängande behandling av klimat, kemikalier, mineralflöden, natur och resursanvändning. Miljöskydd och sociala rättigheter kopplas uttryckligen ihop i omställningen.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 8/10
- Fossilutfasning och mineralhierarki: effektivisering, återbruk och återvinning före ny utvinning (kap. 3.1–3.4).
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 7/10
- Försiktighetsprincip, skärpta krav och utfasning av farliga ämnen (kap. 5.1–5.3).
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 8/10
- Mätbart mål: minst 30 procent representativt naturskydd, samt restaurering (kap. 4.1–4.4).
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 3/4
- Kap. 3.1–3.4: fossilutfasning och mineralhierarki med effektivisering, återbruk och återvinning före ny utvinning.
- Kemikalier och föroreningar · 3/4
- Kap. 5.1–5.3: försiktighetsprincip, skärpta krav på farliga ämnen och utfasningsinriktning.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 3/4
- Kap. 4.1–4.4: minst 30 procent representativt naturskydd, restaurering och skydd av skogar.
- Resurshushållning och kretslopp · 3/4
- Kap. 3.4 och 16: resurssnål cirkulär ekonomi och minskat primäruttag; fullständiga bindande materialgränser saknas.
- Styrmedel och ansvar · 3/4
- Kap. 3.2–3.4, 5.3 och 16: stark miljölagstiftning, ekonomiska styrmedel och förorenaransvar.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- Kap. 1–4 och 17: planetära gränser, framtida generationer och ansvar att inte vältra över mineralutvinningens skador på fattigare länder.
Systemkrav 4–8
72 / 100
Alla fem sociala principerna har tydligt textstöd. Pluralism, rättigheter och global rättvisa kopplas till ekologisk omställning.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 7/10
- Förebyggande hälsa, psykisk hälsa och hälsosam livsmiljö (kap. 5, 13, 15).
- 5. Inflytande · 7/10
- Fria medier och lokalt inflytande över resursutvinning (kap. 3.4, 7).
- 6. Kompetens · 7/10
- Likvärdig utbildning, livslångt lärande och folkbildning (kap. 8.2, 12).
- 7. Opartiskhet · 8/10
- Jämställdhet, antirasism, urfolks-, funktions- och hbtqi-rättigheter (kap. 9.1–9.5).
- 8. Meningsskapande · 7/10
- Kulturliv, civilsamhälle, religionsfrihet och medskapande (kap. 1–2, 7.1, 8).
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- Kap. 5, 13 och 15: förebyggande hälsa, tillgänglig vård, psykisk hälsa och hälsosam livsmiljö.
- Inflytande · 3/4
- Kap. 3.4 och 7: friheter, demokrati, fria medier och lokalt inflytande över resursutvinning.
- Kompetens och utbildning · 3/4
- Kap. 8.2 och 12: likvärdig utbildning, livslångt lärande och självständig folkbildning.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 3/4
- Kap. 9.1–9.5: jämställdhet, antirasism, minoritets- och urfolksrättigheter, funktionsrätt och hbtqi-rättigheter.
- Meningsskapande · 3/4
- Kap. 1–2, 7.1 och 8: självständigt kulturliv, civilsamhälle, religionsfrihet och medskapande.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- Kap. 1–3 och 17: mänskliga rättigheter, global solidaritet, fred och rättvis omställning över generationer.
Avgränsning: Brett textstöd är inte ett bevis på att genomförandet håller sig inom systemkraven. Absoluta och heltäckande skydd saknas även här.
Centerpartiet
Granskat underlag: En hållbar framtid – Våra idéer gör skillnad, idéprogram antaget i mars 2013, Upplands Väsby; fulltext läst i SND:s arkiv.
Systemkrav 1–3
43 / 100
Tydliga kretsloppsprinciper, fossilfri riktning och ekonomiska styrmedel. Färre konkreta skydd för materialflöden och ekosystemens gränser.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 5/10
- Fossilfri förnybar energi inom en generation (s. 9); mineralflöden behandlas inte.
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 4/10
- Ämnen får inte ansamlas skadligt i naturen (s. 6) – en FSSD-nära princip, men utan verktyg.
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 4/10
- Bevarande av mångfald och marin restaurering (s. 9), utan skyddsnivåer.
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 2/4
- Förnybar energi, s. 9: fossilfri förnybar energi inom mindre än en generation och ändrad fordonsförsäljning; mineralflöden utvecklas inte motsvarande.
- Kemikalier och föroreningar · 2/4
- Kretsloppstänkande, s. 6: ämnen ska inte skada människor eller natur eller ansamlas skadligt; konkreta utfasningsregler saknas.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 2/4
- Djur och natur, s. 9: bevarande av mångfald samt skydd och restaurering av marina ekosystem; skyddsnivåerna preciseras svagt.
- Resurshushållning och kretslopp · 2/4
- S. 6 och 8–10: kretsloppssamhälle och resurshushållning, utan utvecklade produktkrav och absoluta resursgränser.
- Styrmedel och ansvar · 3/4
- S. 8–9: global koldioxidprissättning, grön skatteväxling och nationellt föregångarskap även utan globala avtal.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- S. 4 och 8–11: vetenskapligt grundad klimatpolitik, rika länders ansvar, generationsansvar och internationella avtal.
Systemkrav 4–8
62 / 100
Brett socialliberalt textstöd för individuella rättigheter, decentralisering, utbildning och pluralistiskt meningsskapande.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 6/10
- Behovsstyrd vård, förebyggande insatser och grundtrygghet (s. 5–6, 17).
- 5. Inflytande · 6/10
- Decentralisering, integritet och beslut nära människor (s. 6, 15–16).
- 6. Kompetens · 6/10
- Likvärdiga utbildningsmöjligheter och bildning (s. 5, 17–18).
- 7. Opartiskhet · 6/10
- Motstånd mot formella och informella diskriminerande strukturer (s. 5, 7).
- 8. Meningsskapande · 7/10
- Egna livsval, kultur, civilsamhälle och frihet i livsåskådning (s. 5, 13–14).
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- S. 5–6 och 17: behovsstyrd gemensamt finansierad vård, förebyggande insatser och grundtrygghet.
- Inflytande · 3/4
- S. 6 och 15–16: decentralisering, integritet och beslut nära människor.
- Kompetens och utbildning · 3/4
- S. 5 och 17–18: likvärdiga utbildningsmöjligheter, bildning och offentlig finansiering som motverkar ojämlika uppväxtvillkor.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 3/4
- S. 5 och 7: uttryckligt motstånd mot formella och informella diskriminerande strukturer.
- Meningsskapande · 3/4
- S. 5 och 13–14: egna livsval, kultur, civilsamhälle och frihet att välja eller avstå från religion och livsåskådning.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- S. 19–21: mänskliga rättigheter, migration, internationell solidaritet och demokratiskt samarbete.
Avgränsning: Fullversionens fungerande officiella direktlänk och status som absolut senaste antagna version kunde inte slutligt verifieras. Resultatet gäller uttryckligen 2013 års fulltext, inte den lättlästa sammanfattningen.
Moderaterna
Granskat underlag: Frihet och ansvar – Ett moderat idéprogram för 2020-talet, antaget 2021.
Systemkrav 1–3
30 / 100
Tydligt klimatansvar och acceptans för skatter, regleringar och förbud. Kemikalier, kretslopp och operativt ekosystemskydd får mindre utrymme.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 4/10
- Minskade utsläpp och hållbar mineralutvinning (s. 35–38), utan mål eller tidsplan.
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 2/10
- Kemikalier och plast i haven nämns som problem (s. 37) utan åtgärder.
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 3/10
- Mångfalden beskrivs som existentiell (s. 35–37), men skyddsregler saknas.
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 2/4
- Ansvar för framtiden, s. 35–38: minskade utsläpp och hållbar mineralutvinning; ingen sammanhängande hantering av ämnens ackumulation.
- Kemikalier och föroreningar · 1/4
- S. 37: kemikalier och plast i världshaven identifieras som problem, utan utvecklad substitutions- och utfasningsordning.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 2/4
- S. 35–37: mångfalden beskrivs som existentiell; övergödning och utfiskning uppmärksammas, konkreta skyddsregler utvecklas mindre.
- Resurshushållning och kretslopp · 1/4
- S. 36 och 38: hushållning och teknik betonas; utvecklad avfallshierarki och producentansvarsmodell saknas.
- Styrmedel och ansvar · 3/4
- S. 37: krav på företag och enskilda samt skatter, förbud och regleringar accepteras uttryckligen.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 2/4
- S. 35–38 och Sverige i världen: generationsansvar och globala klimatlösningar, men mindre systematik för importens miljöbelastning.
Systemkrav 4–8
58 / 100
Bred rättighets- och pluralismgrund med vård, utbildning och demokratiska institutioner. Faktiska ojämlikheter i inflytande och globala ansvarskedjor behandlas mindre utförligt.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 6/10
- Gemensamt finansierad vård och omsorg, psykisk hälsa (s. 52–55).
- 5. Inflytande · 6/10
- Fri åsiktsbildning och institutionella gränser för staten.
- 6. Kompetens · 6/10
- Kunskapsskola och akademisk frihet (s. 48–50).
- 7. Opartiskhet · 5/10
- Människovärde och rättsstat, men lite om strukturella hinder och global inkludering.
- 8. Meningsskapande · 6/10
- Kultur, civilsamhälle och gemenskaper.
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- Ett ansvar för alla, s. 52–55: gemensam finansiering av vård och omsorg, tillgänglighet och psykisk hälsa.
- Inflytande · 3/4
- En demokratisk rättsstat och Statens roll i ett starkt samhälle: fri åsiktsbildning och institutionella gränser för staten.
- Kompetens och utbildning · 3/4
- Utbildning för kunskap och självbestämmande, s. 48–50: kunskapsskola, akademisk frihet och uppföljning av skolor.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 3/4
- Liberalkonservatismen, Frihet och jämlikhet, Jämställdhet och Tolerans: människovärde, jämställdhet och rättsstat.
- Meningsskapande · 3/4
- Liberalkonservatismen, Tolerans och Allsidighetens samhälle: kultur, civilsamhälle, gemenskaper och individuell frihet.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 2/4
- Sverige i världen, s. 56–59: internationellt rättighets- och demokratifrämjande; globala sociala ansvarskedjor är mindre utvecklade.
Avgränsning: Slutversionen från 2021 granskades, inte programförslaget från 2020 eller senare sakpolitiska rapporter.
Kristdemokraterna
Granskat underlag: Principprogram, beslutat av rikstinget 2025 enligt partiets programsida.
Systemkrav 1–3
58 / 100
Sammanhängande förvaltarskap med konkreta verktyg för kemikalier, kretslopp och natur. Programmet saknar ändå heltäckande gränser för alla ämnes- och resursflöden.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 6/10
- Fossilutfasning i energi och transporter, minskad användning av ändliga resurser (kap. 6.1, 6.5).
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 7/10
- Försiktighet, substitution av farliga ämnen, förbud och gränsvärden (kap. 6).
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 6/10
- Reservat, skogsskydd, våtmarksrestaurering och biotopskydd (kap. 6.2).
- Avdrag för motsägelse · −5
- Strandskyddet ska villkoras geografiskt (kap. 6.2), vilket försvagar skyddet mot fysisk nedbrytning som programmet i övrigt förordar.
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 3/4
- Kap. 6.1 och 6.5: fossilutfasning i energi och transporter, minskad användning av ändliga resurser.
- Kemikalier och föroreningar · 3/4
- Kap. 6:s inledning: försiktighet, substitution av farliga ämnen samt förbud och gränsvärden.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 3/4
- Kap. 6.2: reservat, skogsskydd, våtmarksrestaurering och biotopskydd; strandskyddet villkoras geografiskt.
- Resurshushållning och kretslopp · 3/4
- Kap. 6.1: producentansvar, demonterbara produkter och hierarki från förebyggande till materialåtervinning.
- Styrmedel och ansvar · 3/4
- Kap. 6:s inledning: förorenaren betalar, miljöskatter, upphandling, miljöledning och miljöräkenskaper.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- Kap. 6 och 6.1: generationsansvar samt höginkomstländers ansvar för efterfrågedriven miljöbelastning i fattigare länder.
Systemkrav 4–8
64 / 100
Bred täckning av hälsa, demokrati, utbildning, rättigheter och meningsskapande. Den kristna förankringen kombineras med uttrycklig respekt för religiös pluralism.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 7/10
- Behovsstyrd vård, vårdgarantier och psykiatrisk kompetens (kap. 3.2).
- 5. Inflytande · 6/10
- Demokrati, maktdelning och självständiga domstolar (kap. 2.1–2.2).
- 6. Kompetens · 6/10
- Utbildning, bildning och forskning (kap. 3.7).
- 7. Opartiskhet · 6/10
- Grundlagsskydd mot diskriminering och jämställdhet (kap. 2.2, 3.8).
- 8. Meningsskapande · 7/10
- Kultur, andliga behov och respekt för religiös pluralism (kap. 1, 3.5–3.6, 4.3).
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- Kap. 3.2: behovsstyrd solidarisk vård, vårdgarantier, förebyggande arbete och psykiatrisk kompetens.
- Inflytande · 3/4
- Kap. 2.1–2.2: demokrati, subsidiaritet, maktdelning, grundläggande friheter och självständiga domstolar.
- Kompetens och utbildning · 3/4
- Kap. 3.7: utbildning, bildning och forskning med personens utvecklingsmöjligheter i centrum.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 3/4
- Kap. 2.2 och 3.8: brett grundlagsskydd mot diskriminering och genomgående jämställdhet.
- Meningsskapande · 3/4
- Kap. 1, 3.5–3.6 och 4.3: kultur, andliga behov, konstnärlig frihet och uttrycklig respekt för religiös pluralism.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- Kap. 4.6–4.7: universellt människovärde, utvecklingssamarbete, fattigdomsbekämpning och rättigheter.
Avgränsning: Bedömningen gäller det offentligt publicerade programmet, inte partiets praktiska miljöpolitik. Geografiska undantag och avvägningar kan påverka skyddets omfattning.
Liberalerna
Granskat underlag: Frihet i globaliseringens tid, antaget 2013 och uppdaterat efter landsmötet 2025 enligt PDF:n.
Systemkrav 1–3
73 / 100
Bred och specificerad täckning av alla miljökriterier. Klimat, kemikalier, natur och kretslopp kopplas till flera konkreta styrmedel.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 7/10
- Avvecklade fossilsubventioner, elektrifiering, mineralcirkulation och mindre tungmetallspridning (kap. 4.1–4.5).
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 8/10
- Skärpt EU-lagstiftning, kombinationseffekter, sanktioner och global utfasning av de farligaste ämnena (kap. 4.1).
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 7/10
- Restaurering, gammelskogsskydd och fiske inom vetenskapliga gränser (kap. 4.2–4.4).
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 3/4
- Kap. 4.1–4.2 och 4.5: brutet fossilberoende, avvecklade fossila subventioner, elektrifiering, mineralcirkulation och minskad tungmetallspridning.
- Kemikalier och föroreningar · 3/4
- Kap. 4.1: skärpt EU-lagstiftning, kombinationseffekter, tillsyn, sanktioner och global utfasning av de farligaste ämnena.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 3/4
- Kap. 4.2–4.4: restaurering, sammanhängande skydd, gammelskogsskydd och fiske inom vetenskapligt bedömda gränser.
- Resurshushållning och kretslopp · 3/4
- Kap. 4.1 och 4.4: cirkulation av grundläggande råvaror, återbruk och växtnäringskretslopp.
- Styrmedel och ansvar · 3/4
- Kap. 4.1 och 4.5: förorenaren betalar, koldioxidskatt, utsläppshandel och miljökrav i upphandling.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- Kap. 4: generationsansvar, EU-regler, globala avtal och avvägningar mellan bioenergi, klimat, natur och matproduktion.
Systemkrav 4–8
72 / 100
Starkt textstöd för individuella livschanser, rättigheter, utbildning och pluralistiskt meningsskapande. Ingen garanti för att alla strukturella hinder faktiskt undanröjs.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 7/10
- Folkhälsa, behovsstyrd vård och insatser för utsatta grupper (kap. 3.3).
- 5. Inflytande · 7/10
- Rättsstat, oberoende medier och skydd mot maktmissbruk (kap. 1.1, 2.3, 5.1).
- 6. Kompetens · 7/10
- Utbildning genom livet och fri forskning (kap. 2.2).
- 7. Opartiskhet · 8/10
- Diskrimineringsskydd, hbtq, tillgänglighet, minoriteter, urfolk och asylrätt (kap. 2.4, 3.2.1).
- 8. Meningsskapande · 7/10
- Självvalda gemenskaper och konstnärlig frihet (kap. 1.1, 2.3, 2.4.2).
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- Kap. 3.3.2–3.3.7: folkhälsa, behovsstyrd vård, patientinflytande och insatser för utsatta grupper.
- Inflytande · 3/4
- Kap. 1.1, 2.3 och 5.1: rättsstat, demokrati, oberoende medier och skydd mot maktmissbruk.
- Kompetens och utbildning · 3/4
- Kap. 2.2.1–2.2.5: utbildning genom livet, stödbehov, lärarroll och fri forskning.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 3/4
- Kap. 2.4.1–2.4.2: diskrimineringsskydd, hbtq-rättigheter, tillgänglighet, minoriteter och urfolk.
- Meningsskapande · 3/4
- Kap. 1.1, 2.3 och 2.4.2: självvalda gemenskaper, konstnärlig frihet och kulturfinansiering utan politisk detaljstyrning.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 3/4
- Kap. 1.1, 3.2.1 och 5.4.1: asylrätt, global utveckling och internationellt rättighetsskydd.
Avgränsning: Granskningen gäller den lästa uppdateringen efter landsmötet 2025; jämförelsen med kortare principprogram påverkas av detaljnivån.
Sverigedemokraterna
Granskat underlag: Principprogram 2023; officiella dokumentförteckningen anger denna version.
Systemkrav 1–3
22 / 100
Förvaltarskap, försiktighet och vissa naturskyddsprinciper finns. Stora textluckor gäller kemikalieflöden, kretslopp och breda strukturella ekosystemskydd.
Poäng per systemkrav
- 1. Ämnen från jordskorpan (fossilt, metaller) · 3/10
- Fossilfri energi som strävan, fossil användning under en övergångsperiod utan slutdatum (kap. 19).
- 2. Ämnen som samhället producerar (kemikalier) · 2/10
- Allmän försiktighetsprincip (kap. 20), inga kemikaliekrav.
- 3. Fysisk nedbrytning av natur och ekosystem · 3/10
- Skydd av nationalälvar och djurliv vid energiutbyggnad (kap. 19–20); inget om kretslopp eller restaurering.
- Avdrag för motsägelse · −5
- Fortsatt fossil användning utan angivet slut (kap. 19) motsäger målet om en fossilfri energisektor.
Detaljerat textunderlag: 1–3
- Fossila ämnen och mineralflöden · 2/4
- Kap. 19: fossilfri energisektor som strävan, fossil användning under en övergångsperiod; mineralflöden saknar motsvarande strategi.
- Kemikalier och föroreningar · 1/4
- Kap. 20: generell försiktighetsprincip och miljölagstiftning, men inga utvecklade kemikaliespecifika utfasningskrav.
- Biologisk mångfald och ekosystem · 2/4
- Kap. 19–20: skydd av nationalälvar och hänsyn till djurliv vid energiutbyggnad; bredare restaurering utvecklas mindre.
- Resurshushållning och kretslopp · 0/4
- Kap. 13 och 19–20: ingen uttryckligt utvecklad kretslopps-, återbruks- eller producentansvarsmodell identifierades.
- Styrmedel och ansvar · 2/4
- Kap. 20: lagstiftning och kompensation från miljöskadande företag stöds; styrmedelssystemet är glest.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 2/4
- Kap. 20–21: generationsansvar och internationella miljöproblem erkänns; gränsöverskridande ansvar konkretiseras mindre.
Systemkrav 4–8
34 / 100
Trygghet, demokratiska friheter och gemenskap behandlas tydligt. Assimilationskrav och religiös särställning vägs som spänningar mot opartiskhet och pluralistiskt meningsskapande, inte som frånvaro av mening eller religion.
Poäng per systemkrav
- 4. Hälsa · 6/10
- Solidariskt finansierad vård och sanktioner mot arbetsmiljöbrott (kap. 15–16).
- 5. Inflytande · 5/10
- Rösträtt, opinionsfriheter och folkomröstningar (kap. 1).
- 6. Kompetens · 4/10
- Barns förutsättningar och validering; livslångt lärande saknas i stort (kap. 8, 16).
- 7. Opartiskhet · 3/10
- Likhet inför lagen, men religiös särställning och kulturella krav (kap. 1–2, 10, 12).
- 8. Meningsskapande · 4/10
- Familj, föreningsliv och kulturarv (kap. 7–8, 11–12).
- Avdrag för motsägelse · −10
- Krav på att invandrare överger ursprungliga identiteter (kap. 8, 12) motsäger programmets eget lika människovärde och skapar strukturella hinder för meningsskapande.
Detaljerat textunderlag: 4–8
- Hälsa · 3/4
- Kap. 15–16: solidariskt finansierad vård och välfärd samt sanktioner mot arbetsmiljööverträdelser.
- Inflytande · 3/4
- Kap. 1: allmän och lika rösträtt, opinionsfriheter, rättstrygghet och beslutande folkomröstningar.
- Kompetens och utbildning · 2/4
- Kap. 8 och 16: barns grundförutsättningar, språkutbildning och validering; livslångt lärande är mindre utvecklat.
- Opartiskhet och lika rättigheter · 2/4
- Kap. 1–2, 8, 10 och 12: lika människovärde och likhet inför lagen, men kulturella assimilationskrav och religiös särställning skapar spänningar.
- Meningsskapande · 2/4
- Kap. 7–8 och 11–12: familj, föreningar, kulturarv och andliga behov; krav på att invandrare överger ursprungliga identiteter begränsar pluralismen.
- Globalt och långsiktigt systemperspektiv · 2/4
- Kap. 16 och 21: demokratiska rättigheter och bistånd; solidaritetens främst nationella förankring ger mindre utvecklat universellt skydd.
Avgränsning: Resultat gäller det övergripande principprogrammet 2023. Nollpoängen för kretslopp gäller den granskade textens lucka, inte alla partiets sakpolitiska förslag.
Sammanfattning och jämförelse
| Parti | 1–3 Naturen | 4–8 Människor |
|---|---|---|
| Miljöpartiet | 77 | 72 |
| Liberalerna | 73 | 72 |
| Kristdemokraterna | 58 | 64 |
| Centerpartiet | 43 | 62 |
| Socialdemokraterna | 37 | 59 |
| Vänsterpartiet | 30 | 66 |
| Moderaterna | 30 | 58 |
| Sverigedemokraterna | 22 | 34 |
För naturen leder Miljöpartiet (77) och Liberalerna (73) med mätbara mål för naturskydd och kemikalier. Kristdemokraterna får 58, Centerpartiet 43 och Socialdemokraterna 37. Vänsterpartiet och Moderaterna får 30. Sverigedemokraterna får lägst, 22.
För människorna leder Miljöpartiet och Liberalerna (72). Därefter kommer V, KD, C, S och M mellan 58 och 66. Sverigedemokraterna får 34, främst på grund av krav på att invandrare ska överge sin identitet.
Klimatmål räcker inte för höga poäng. Kemikalier, material och naturskydd måste också finnas med.
Välfärdslöften räcker inte heller. Det spelar roll vilka som omfattas och om diskriminering motverkas.
Inget program uppfyller alla krav. För en säkrare bild behöver man också granska beslut och resultat.