Denna sida har dubbla budskap. Det ena budskapet är att ilska är farligt. Det andra budskapet är att jag är arg rysligt arg.
Det är farligt när många människor blir riktigt arga. Ilskan kan vara befogad – kanske har de rätt i sak – men ilskan är ändå farlig. Vrede föder vrede, och när tillräckligt många slutar lyssna på varandra tar samtalet slut. Då blir det lättare att välja snabba, hårda lösningar framför de demokratiska.
Kommentar
Demokrati är inte perfekt, men den är ändå bättre än alla alternativ – även för naturen. Det är inte bara en åsikt, forskningen visar att demokratiska processer är bäst, eller minst dåliga - även för naturen. Våld är uteslutet: våld föder alltid mer våld och slår sönder det vi vill försvara. Det enda hållbara svaret är att tvinga demokratin att fungera, trots motstånd från de som tjänar på att den inte gör det.
Och det går faktiskt att vinna segrar. När världssamfundet har lyssnat på vetenskapen och agerat gemensamt har förändring skett: Montrealprotokollet från 1987 stoppade utsläppen av ozonförstörande ämnen och har räddat miljontals liv. FN:s klimatpanel har samlat världens forskare kring en gemensam bild av klimatkrisen. EU har fasat ut växthusgasen svavelhexafluorid, drivit på förbättrad vattenkvalitet genom ramdirektivet för vatten och infört utsläppshandel som trots allt har sänkt utsläppen inom industrin.
Problemet är inte att samarbete över gränser är omöjligt. Problemet är att det fungerar för sällan och för långsamt. EU och FN har visat vad som är möjligt när politikerna lyssnar på forskningen och agerar gemensamt. Nu måste vi kräva att de gör det igen – snabbare, skarpare och utan att låta fossilindustrin sätta agendan.